Usch.
Värsta dagarna i livet är dagarna innan någonting.
ibland är det ju spännande och så, typ dagen innan julafton när man var liten eller ja...
Men dagen innan man ska lämna sin familj och sitt hem för att vara borta i nästan 2 veckor är hemsk. 
Jag hatar den. 

Har packat nästan allt nu... det som är kvar är alla saker som ligger och laddas.

Nej usch. 
Verkligen usch. 

Imorse träffade jag min storasyster för en promenad med vovve, sen när hon gick blev hon ledsen, och då blev jag också ledsen... 
Sen var det bara jobbigt ett tag...
Och sen skulle mamma till jobbet, och då var det jobbigt igen. 
Och nu sitter jag här i mitt rum vid datorn, med ett väldigt stökigt och packningsfullt rum omkring mig, och bara känner mig tom. 
Det är så jobbigt. 
Jag tänker på att jag inte kommer få träffa alla på så länge, bobo, mamma, syskonen, kissen, allt...
Nej. Jag hatar det verkligen. 
Men jag vet hur jag är, jag sitter och oroar mig och har det svårt typ 2 dagar innan jag åker, och på dagen då jag måste åka, och sen när jag kommer en bit på vägen känns det inte alls lika jobbigt längre. 

Nu ska jag nog gå ut ur mitt rum och slita mig från den dumma datorn och hitta på nåt istället... eller, hur mycket kan man hitta på nu? inte så mycket. 
men jag ska umgås med min familj i alla fall... 
och äta godsaker. 
då kanske jag mår bättre igen. 

Skriver mer senare. <3