Tja.

Skoldagen blev kort, och efter den åkte jag hem.
Men lite mer än en timme efter det åkte jag iväg igen, för att hämta min lillebror.
Ända sedan jag gick hemifrån började saker bli frustrerande.
Det första var den jävla kärringen som körde tunnelbanan. Hon stod utanför tunnelbanan och höll koll när jag sprang ner för att hinna med, men även om jag var typ 1 meter från dörrarna lät hon dem stängas, så jag var tvungen att klämma mig igenom dem.
Sen kom jag ändå till hans skola för tidigt, tydligen måste jag ha gått väldigt snabbt...
Så jag väntade och väntade, i tron om att de slutade klockan 14.00. 
Men så blev klockan 14.00, 14.05, 14.10, 14.15... och de hade fortfarande lektion. Då kommer min lillebror ut och ska dricka, och säger att de slutar 14.30. 
Så det sög. Jag fick vänta i 40 minuter. :( 
Sen gick vi till tunnelbanan och åkte hemåt. 
På tunnelbanan frågar jag honom om han har mobilen med sig. 
Men så har han lyckats glömma den i skolan igen... Och jag får inte tag i mamma så jag vet inte vad jag ska göra. 
Tillslut får jag tag i henne, och hon säger att vi ska gå hem. 
Men först skulle vi och handla... 
Var allmänt irriterad på alla jävla stressmoment dittills, och så var jag tvungen att bära en tung korg och hålla på och tänka... Massa jobbigt då också.

När jag kom hem var jag asirriterad och trött, och så slog jag i armen jättehårt i dörren också.
Väldigt trevligt...

Nej, jag var i alla fall jättefrustrerad. skulle laga mat och grejer, men mamma tog över och sa att jag skulle ta en paus.
Nu är jag lugn igen.